Något jag gillar med Spotify är att det dyker upp rekommendationer och påminnelser från äldre plattor som jag har glömt bort; men som absolut inte får glömmas bort.
Efter en ganska lång halv-paus har jag nu bestämt mig för att ta en hel-paus. Släppa kontrollen helt. Jag har ju nästan alltid hållit ett hårt grepp om min framtid, både karriärsmässigt och livsmässigt. Kanske för att karriären har ju varit mitt liv under de senaste tio åren.
Plattan som dök upp i mina gamla rekommendationer var inget mindre än Lauryn Hills MTV Unplugged från 2002. Spåret ”I Gotta Find Peace of Mind” började spelades och en del av introt börjar med de välvalda meningarna ”I gotta find peace of mind, he says is impossible, but I know is impossible”. Och den slår så hårt i mina stora Sony over head hörlurar, som trycker mot tinningarna och basen från hennes gitarr vibrerar in i mitt hjärta.
Vidare på plattan hittar vi spåret ”I Get Out” med en interlude där Ms berättar om att faktiskt är en direktinspiration från hennes mans broder, Ziggys, spår med samma titel. Den första raden lyder ”I get out from all your boxes” som följs av ”you can’t hold me in these chains” och ”your guilt trip’s just not workin’, repressin’ me to death, cause now I’m choosin’ life, I’ll take the sacrifice, everything must go, then go: that’s how I choose to live”
Detta verk värmer min hungriga kropp och fyller mitt hjärta, som ju så länge ekat. Det är ju det som jag gör. Jag släpper taget, jag låter inte samhällets normer och familjens press skriva min biografi. Jag vill skriva den själv. Och jag kliver ut ur samhällets box för att upptäcka livets bakgator. De där gatorna som man inte pratar om till sina barn. För dit ska dom ju inte. Men det är dit jag behöver gå. För jag är pusselbiten med trasiga kanter.
Förutom detta så tänker jag också på samhällets normer och hur samhället sätter etiketter på vem du är. Så du kan sortera dig. Detta tillsammans med social klassificering, social strata, är något man har hållit på med sen start. Något man kan se har styrts via koder från färg, kläder men som också via olika typer av sumptuära lagar till exempel Jim Crow-lagarna som bara avskaffades totalt 1915.
För en minoritet kommer du alltid ses som en underdog. Jag tänker på poeten Daniel Boyacioglu som ses som Botkyrka-killen som togs sig till finrummet. Hans texter handlar ofta om just social klassificering, minoritet och utanförskap. Och i o med att det är hans referenser, blir han sedd som blatte-poeten på Dramaten. Inte som en intellektuell poet. Utan en Botkyrka-poet.
/Robert Regn i Paris
I Get Out (Live) Lauryn Hill MTV Unplugged No. 2.0 ℗ 2002 Columbia Records, a division of Sony Music Entertainment
https://youtu.be/qQFcOPbKrfM?si=-pav5df28wFyiWgm